Fortsättning …(Om att hitta en syster) 

Inte helt smärtfritt …..och var är barnperspektivet….

Syster M har kommit hem från sin semester, hon har sjuka barn och mycket att stå i.

Jag har pratat med henne i telefon och så även lillstrumpa…. Vid ett utav dom tillfällena sa hon att hon inte svarat pappan än, men att hon ska göra det..…....

Jag vill inte stressa på några beslut så jag säger inte så mycket, utan hoppas bara att det ska bli bra i slutänden. …..men sen  säger hon att hon nog inte tänker träffa honom……att det är bra som det är, att hon lärt känna sin yngsta lilla syster och mig…

men hon tillägger att om Lillstrumpa absolut vill…då ska hon göra det…

återigen säger jag inget…kan ibland inte klargöra mina tankar förrän efter åt…..men då tänker jag än mer…...inte ska detta beslut hänga på min lillstrumpa heller…vilket ansvar…...tänk om mötet blir skit…..vem kommer att känna skuld då….

Jag bestämmer mig för att jag ska säga det till henne nästa gång.

Lillstrumpa pratar occkså med M, och hon är jättenöjd efter...

Återigen är vi eniga om att det känns väldigt bra

och att det finns en stor värme mellan oss…och även med hennes flickor, Lillstrumpas systerdöttrar…som hör av sig med gulliga mail under veckan…och skickar foto till henne på den lilla ponnyn…saker och ting börjar falla på plats för oss

(Men pappans bekymmer plågar även mig, vet han väntar på svar)…

 Ponnyn borde vi förresten döpa om till Nokia, connecting people….

Pappan då,

När jag träffade honom sist undrade han om vi hört ifrån M… jag sa att jag pratat med henne som hastigast….ja, jag har inte fått svar på mitt brev säger han…

Nej men det får du nog snart…hon har väl mycket att stå i efter semestern…..

Då, då kommer det gamla välbekanta skuldspelet…

Nej hon vill säkert inte träffa mig nu, hon har väl fått veta allt om mig nu, av dig…

säger han hånfullt och med förakt i rösten…Herre min Gud…varför har du skickat denne man till mig…………..varför detta skuldspel…..varför är det alltid någon annans fel....jag lyckas hålla igen ett bitsk svar…och säger bara…hon hör säker av sig….

 Nästa gång jag träffar X et…och frågar om han nu har berättat för sina stora döttrar om syster M säger han ...

Nej…det har jag inte….Om hon inte svarar mig, eller tänker träffa mig…tänker jag inte heller berätta det för dom…..

Aahhhh……men hur tänker du då…..ska Lillstrumpa bära på den hemligheten, och var gång hon träffar dina döttrar (Hennes systrar)

….det blir väl inte rätt…..det blir för tungt för henne…

det förstår du väl…..Lillstrumpa kommer ju även att fortsätta träffa M…

Det är väl inget….tycker han då…….Är det inget….

Det ”inget” du pratar om råkar vara lillstrumpas syster…och ditt barn…

Det där får du nog fundera ett varv till på……

Det finns inget att fundera på säger han då…..snyggt jobbat tänker jag …men som vanligt säger jag inte det……utan ber honom tänka på Lillstrumpa………

 Lillstrumpa är där så jag vill inte starta någon diskussion…….

….. och sista ordet är inte sagt i denna historia…och gång på gång får jag säga till mig själv…att detta råder jag inte i……det blir som det ska….

Men det är synd o säga att jag har sinnesro när han åker…..