Amaltea's profileAmalteaPhotosBlogListsMore ![]() | Help |
|
|
October 17 Fortsättning …IRL (Om att hitta en syster)Fortsättning …(Om att hitta en syster) Inte helt smärtfritt …..och var är barnperspektivet….
Syster M har kommit hem från sin semester, hon har sjuka barn och mycket att stå i. Jag har pratat med henne i telefon och så även lillstrumpa…. Vid ett utav dom tillfällena sa hon att hon inte svarat pappan än, men att hon ska göra det..….... Jag vill inte stressa på några beslut så jag säger inte så mycket, utan hoppas bara att det ska bli bra i slutänden. …..men sen säger hon att hon nog inte tänker träffa honom……att det är bra som det är, att hon lärt känna sin yngsta lilla syster och mig… men hon tillägger att om Lillstrumpa absolut vill…då ska hon göra det… återigen säger jag inget…kan ibland inte klargöra mina tankar förrän efter åt…..men då tänker jag än mer…...inte ska detta beslut hänga på min lillstrumpa heller…vilket ansvar…...tänk om mötet blir skit…..vem kommer att känna skuld då…. Jag bestämmer mig för att jag ska säga det till henne nästa gång. Lillstrumpa pratar occkså med M, och hon är jättenöjd efter... Återigen är vi eniga om att det känns väldigt bra och att det finns en stor värme mellan oss…och även med hennes flickor, Lillstrumpas systerdöttrar…som hör av sig med gulliga mail under veckan…och skickar foto till henne på den lilla ponnyn…saker och ting börjar falla på plats för oss (Men pappans bekymmer plågar även mig, vet han väntar på svar)… Ponnyn borde vi förresten döpa om till Nokia, connecting people….
Pappan då, När jag träffade honom sist undrade han om vi hört ifrån M… jag sa att jag pratat med henne som hastigast….ja, jag har inte fått svar på mitt brev säger han… Nej men det får du nog snart…hon har väl mycket att stå i efter semestern….. Då, då kommer det gamla välbekanta skuldspelet… Nej hon vill säkert inte träffa mig nu, hon har väl fått veta allt om mig nu, av dig… säger han hånfullt och med förakt i rösten…Herre min Gud…varför har du skickat denne man till mig…………..varför detta skuldspel…..varför är det alltid någon annans fel....jag lyckas hålla igen ett bitsk svar…och säger bara…hon hör säker av sig…. Nästa gång jag träffar X et…och frågar om han nu har berättat för sina stora döttrar om syster M säger han ... Nej…det har jag inte….Om hon inte svarar mig, eller tänker träffa mig…tänker jag inte heller berätta det för dom….. Aahhhh……men hur tänker du då…..ska Lillstrumpa bära på den hemligheten, och var gång hon träffar dina döttrar (Hennes systrar) ….det blir väl inte rätt…..det blir för tungt för henne… det förstår du väl…..Lillstrumpa kommer ju även att fortsätta träffa M… Det är väl inget….tycker han då…….Är det inget…. Det ”inget” du pratar om råkar vara lillstrumpas syster…och ditt barn… Det där får du nog fundera ett varv till på…… Det finns inget att fundera på säger han då…..snyggt jobbat tänker jag …men som vanligt säger jag inte det……utan ber honom tänka på Lillstrumpa……… Lillstrumpa är där så jag vill inte starta någon diskussion……. ….. och sista ordet är inte sagt i denna historia…och gång på gång får jag säga till mig själv…att detta råder jag inte i……det blir som det ska…. Men det är synd o säga att jag har sinnesro när han åker….. September 18 repris ..I`v got sunshine...Den värst oron har nu lagt sig igen..... ( ingen kom och sa April, April, det som hänt är sant ) Vi har träffat syster M igen....oron i magen
är nästan helt bort...och min glädje över att finnas i livet är lika stor som innan.
Solen lyser...jag ser allt så klart....färger ljud och lukter ...livet är fantastiskt.
Historien med syster M och hennes pappa.....
Det vet jag inte än....men i det är det inte mycket jag råder över. Jag gör vad jag kan. Pratar med omväxlande med M och Pappan i telefon.
Lillstrumpa och jag har träffat henne igen....och det var bara possitivt.
Lillstrumpa hade köpte en blomma till henne och ett kort som hon själv valde....där stod
Vilken tur att jag fann just dig...
Din lillasyster.....
Tårar.....tårar ...glädjetårar...
Och M hade köpt present till sin lillasyster, ett par rosa pärlöronänge som hon ville att lillstrumpa skulle ha på sig nu när hon skulle vara borta en vecka.
Lillstrumpa ska passa hennes hästar när hon är borta...kan det bli bättre....Hon får vara med sig "egen" lilla ponny hela denna veckan...
M och pappan då.....Pappan bara gråter...men är glad...
Han vill så klart träffa M.....
M kan inte ta något beslut än......Pappan ville ha kontroll över vad jag ska säga och inte säga till M. Men då såg jag rött....jag säger vad jag vill....ja men du o jag har ju inte alltid haft dom bästa relationer...nej.....och.... men du får lita på att det jag säger ska bli till något bra, för övrigt har jag redan sagt att du är en jäkla kvinnotjusare, och att du är inte speciellt bra på relationer till kvinnor....men att du var en rätt go gubbe ändå....och att du är go vid dina barn......nöjd.....
Pappan då...han har mycket kvar att lösa......men han är ändå märkbart lättad..
så även här har vi ord från en gammal bok
"sanningen ska göra er fria..."
Må den gammle gubben få frid på gamla dar.
För övrigt kan jag inte anklaga honom med ett ord, han har haft sitt privata lilla helvete.
Han var 18 år den gången, låg i lumpen bodde hemma, även om det så klart var en otrohets affär som satte stopp för deras relation, jag har inget att tillägga.
Det är hans liv, och det var hans liv, jag kan inte dömma. Förra veckan ville ingen prata Gud.....
denna veckan pratar alla Gud....folk som normalt aldrig har den minsta tro..pratar Gud, när dom hör den här historian, visst e det märkligt..
Har alla blivit religösa nu....
Men visst har den ett magiskt skimmer över sig....
Och det finns mer...hur M dagar innan varit hos ett medium....fått kontakt med Pappans tvillingbror........m.m. Det var det som gjorde att M`s mamma så omedelbart frågade efter fler data på pappan. För egentligen skulle det falla på sin egen orimlighet.......
M är 37 år...lillstrumpa 13 år, det är liksom inte så att man gissar...bara för att dom är lika.....
Hur Pappan för ett år sedan var hemma hos en släkting till M....
Dom osynliga ringarna har sakta dragits ihop....
programmet Saknad...Danmarks Spårlös och alla andra TV-program som letar försvunna personer....bla bla bla
Släng er i väggen.......
September 13 Prata om att Gud visar vägen....
Prata om att Gud har visat vägen......
Gång på gång sätter jag mig vid datorn för att skriva.... Gång på gång släcker jag ner.... Det är kaos....jag kan inte tänka...vet inte......kaos...hur ska jag skriva..... Och ändå, Gud bor så nära kaos...som någon klok sa ........ Vilken förvirring..... Min Gud........vad har du för överaskningar åt mig...sånt här händer inte och ändå..... gjorde det just det....och det var inte på film.......ändå rullar filmen om och om i mitt huvud och har gjort sedan sen i söndags kl 10,15...... Att Gud verkar genom människor och att hans vägar är outgrundliga...jo jag vet......hans närvaro är högst påtaglig i det som hänt........det fanns/finns mer än en mening i detta som hände...........
Ska försöka berätta......i slutet av juni sålde vi lillstrumpas lilla första ponny, älskade Lucas.... många var och tittade på honom..... ingen av dom som tittade och provred honom, föll i nåd hos varken mig eller lillstrumpa ........ det kändes inte rätt ....inte rätt människor...vi hade tusen och ett själ...för att inte sälja.. Han vårt hjärta....det nya hemmet och dom nya ägarna var viktigare än priset........ Så en dag dök dom upp, mamma M med två flickor....dom var bara helrätt....flickan red Lucas på precis rätt sätt....hela familjen var bara så ljuvliga....mormorn o morfarn var också med....och alla tog man till sitt hjärta. Vi träffades ett par ggr och Lillstumpa och jag var säkra...dit önskade vi att Lucas skulle komma... och så blev det...... Vi fick en superkontakt....som skulle vara mer än över köpet, det kände vi ...... Vi har hälsat på lille Lucas flera ggr....dottern har varit där i sommar, sovit kvar.....grillat....vi har varit på stranden i hop ja.....kunde inte önskat mer.....
Så i söndags skulle ponnyn Lucas starta till tävling med M´s dotter...spännande...första gången....givetvis var vi där och skulle heja på.....allt gick bra....vi fick en liten paus mellan två starter och M och hennes mamma och jag pratar...som av en händelse nämner jag namnet på lillstrumpas pappa...... M´s mamma frågar vad han heter i efternamn.......jag svarar......hon fyller på födelsedata.. Jag svarar jaaa........ Magen knyter sig.....färgen har totalt försvunnit från M´s mammas ansikte....Fara , fara skriker hela min kropp... När hon säger.....då är M och lillstrumpa systrar..... Marken försvinner under fötterna på mig...tar mig samman o säger att nej det måste vara fel....han har två vuxna barn sen tidigare....men dom bor inte här.... Samtidigt swichar det runt, runt, runt, i mitt huvud, det susar i öronen.... M,s mamma lägger till ytterligare fakta....dom stämmer.........dom har samma pappa...... Gud var är du.....detta händer inte........ Varför har han aldrig berättat detta..........han ville dela mitt liv....men han kunde inte berätta detta....... Tittar på M...hon är lika blek och tagen....nu gråter vi alla och kramas M säger...mellan gråtatacker....jag har ju kännt......jag har ju kännt, sån kontakt och värme.... .....hon e min syster.......Hon e min syster.... M´s mamma fyller i ....jag visste att det var något med er......med lillstrumpa....jag har älskat henne från första stund........ Nu kommer lillstrumpa gående med hästen.... M titar på mig och sin mamma, med frågande ögon....får jag säga det.............ta det lugnt...hinner jag säga medan jag nickar jakande och kaoset fortsätter att dansa runt i både mage och huvud..... och ångesten håller på att krama sönder mig ... Dom möts...får ögonkontakt......Lillstrumpas flackande blick söker oss alla.....ögonen signalerar ...vad har hänt.....hon hinner inte fråga.... M går emot henne och säger........Jag är din syster........vi har samma pappa..... Reaktionen är så klart omedelbar.....hon gråter ...dom kramas....vi kramas alla Sen bara ropar lillstrumpa...hur ..varför har min pappa inget sagt....... Hon får veta att han adopterat bort M som liten.... Kaoset e kvar...gråt och tårar...men också mycket, mycket kärlek och glädje Lillstrumpa är ljuvlig och förklarar sin syskonkärlek genast till M, som besvaras med många kramar och tårar... M har aldrig fått några fler syskon Medan dom står och kramar om varandra, så står M´s mamma och jag och håller varandras händer....tittar på våra barn...våra flickor...... Ser du likheterna säger hon.........mmm säger jag med mina nya ögon...ser du likhetena med P(appan) I dom...mmmmm....jag gör det nu.....klart och tydligt Stå inte där o glo...säger M skattande, gråtande,snörvlande......hur lika tror ni inte att ni är....det fattar man ju, att valde han den ena så valde han den andre ....... Det är nog därför jag alltid tyckt så mkt om dig....sa hon till mig...
prata om att Gud har visat vägen.....prata om att hans närvaro känns.... det var något vi alla var helt överens om .... fortsättning följer....... Hur har P (appan) orkat bära denna hemlighet...... (ps.utav förklarliga själ orkar jag kanske inte hälsa på er just nu......jag kanske inte skriver på några dagar.... bitarna måste liksom falla lite på plats.) Det här är stort..........Det här är mäktigt...... |
|
|